Arbetsliv · För arbetsgivare
Hörselnedsättningens dolda kostnader
Samhällets kostnad för hörselnedsättning i Sverige har i en modellberäkning uppskattats till omkring 80 miljarder kronor för år 2018 – mest genom effekter i arbetslivet. Här är siffran, hur den räknats fram och varför det lönar sig att investera i tillgänglighet.
En kostnad som sällan syns i budgeten
Hörselnedsättning som inte fångas upp märks sällan direkt i räkenskaperna – men den finns där, utspridd som missförstånd på möten, ökad trötthet och medarbetare som drar sig undan. Den goda nyheten är att mycket av detta går att vända med ganska små medel.
Ofta byggs kostnaden upp långsamt. Den som gradvis börjar höra sämre söker inte alltid hjälp, och kollegor märker sällan vad som ligger bakom en tystare medarbetare eller ett återkommande missförstånd. Just därför är det värt att göra det lätt att prata om hörsel på jobbet.
En modellberäkning: omkring 80 miljarder kronor om året
Samhällets kostnad för hörselnedsättning i Sverige har i en modellbaserad uppskattning beräknats till cirka 80 miljarder kronor för år 2018, enligt en rapport publicerad i Läkartidningen 2020. Beräkningen bygger på att en internationellt skattad andel av BNP applicerats på Sverige – en extrapolation, inte en svensk registerbaserad kostnadsberäkning. Siffran är därför osäker och ska läsas som en indikation på storleksordningen. Bakom summan ligger inte främst vård och hjälpmedel, utan effekter i arbetslivet.
Vad kostnaderna kommer ifrån
Hörselnedsättning som är otillräckligt kompenserad eller möts utan tillräckliga anpassningar kan bland annat bidra till:
- Sjukfrånvaro – att ständigt anstränga sig för att höra är tröttande och kan på sikt påverka hälsan.
- Lägre produktivitet – information går förlorad, missförstånd uppstår och möten blir mindre effektiva.
- Tidigt utträde ur arbetslivet – utan stöd kan medarbetare lämna arbetet tidigare än de annars skulle ha gjort.
Detta är möjliga kostnadskomponenter – sambanden är i flera fall statistiska snarare än bevisade orsakskedjor. Och det handlar inte om enskild oförmåga, utan om vad som kan hända när arbetsmiljön inte är anpassad.
Att agera lönar sig
Här finns uppsidan. Samma åtgärder som gör arbetsplatsen tillgänglig – textade möten, bra ljudmiljö, rätt teknik och tydliga rutiner – är oftast enkla och billiga, samtidigt som de kan ge stora vinster i form av friskare, mer produktiva och mer långvariga medarbetare.
Och till skillnad från många andra arbetsmiljöinvesteringar märks effekten ofta snabbt – ett textat möte eller en dämpad lokal gör nytta redan samma dag.
Att investera i hörseltillgänglighet är därför sällan en kostnad i egentlig mening. Det är ett sätt att behålla kompetens, minska sjukfrånvaro och skapa en arbetsplats som fungerar bättre för alla. Hur ni kommer igång beskrivs i en hörseltillgänglig arbetsplats.
Siffran i korthet
- Modellbaserad uppskattning av samhällskostnaden för hörselnedsättning i Sverige: cirka 80 miljarder kronor för år 2018.
- Metod: en internationellt skattad andel av BNP applicerad på Sverige – en extrapolation med betydande osäkerhet.
- Källa: rapport publicerad i Läkartidningen 2020.
- Största delen är kostnader kopplade till arbetslivet, inte till vård.