Hjälpmedel i vardagen
Varseblivning – att uppfatta larm och signaler
Varseblivningshjälpmedel gör att du kan uppfatta dörrklocka, telefon, väckarklocka och brandvarnare även när du inte hör dem – med ljus, vibrationer eller förstärkt ljud.
Vad är varseblivning?
Varseblivningshjälpmedel uppmärksammar dig på ljudsignaler i hemmet – dörrklocka, telefon, väckarklocka, brandvarnare eller babyvakt – på något av tre sätt:
- Visuellt: blixt- eller flashljus
- Taktilt: vibrationer, till exempel armbandsvibrator eller kuddvibrator under kudden
- Akustiskt: kraftigt förstärkt ljudsignal
Ett varseblivningssystem består oftast av en sändare (som fångar upp signalen) och en eller flera mottagare (som väcker din uppmärksamhet).
Hur får du varseblivningshjälpmedel?
Varseblivning räknas som personliga hjälpmedel och är hälso- och sjukvårdens ansvar – du vänder dig till hörselvården i din region. Kriterierna för förskrivning varierar dock mellan regionerna.
Exempel: kriterier i Region Stockholm (Vårdgivarguiden)
- Optisk signal: vid tonmedelvärde (TMV4) över 60 dB på bästa örat
- Taktil signal: vid dövblindhet
- Väckningsanordning: vid TMV4 över 50 dB
Andra regioner kan ha andra gränser – kontrollera vad som gäller där du bor.
Brandvarnare – särskilt viktigt
En vanlig brandvarnare larmar med en hög diskantton – just de frekvenser där hörselnedsättning ofta är som störst. Dessutom använder de flesta inte hörapparater när de sover. En brandvarnare med blixtljus och kuddvibrator kan därför vara livsviktig.
I publika lokaler kräver Boverkets byggregler (BBR 5:2512) och reglerna om enkelt avhjälpta hinder (HIN) att utrymningslarm ska kunna uppfattas även av personer som är döva eller har hörselnedsättning.
Larma 112 med sms
Den som inte kan larma via taltelefon kan använda SMS112 – men tjänsten kräver att du förregistrerar ditt mobilnummer hos SOS Alarm innan den kan användas.