Om hörsel och hörselnedsättning
Hörselnedsättning – orsaker och omfattning
Hörselnedsättning kan vara medfödd eller komma gradvis under livet. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna, hur vanligt det är och när du bör söka vård.
Vad är en hörselnedsättning?
En hörselnedsättning innebär att förmågan att uppfatta ljud och tal är nedsatt, på ett eller båda öronen. Hur det påverkar kommunikationen varierar mellan personer och situationer. Nedsättningen kan vara medfödd eller komma senare i livet – ofta så gradvis att du själv inte märker det förrän omgivningen gör det.
Den vanligaste orsaken till nedsatt hörsel är att kroppen och hörselorganen åldras. Andra orsaker är bland annat:
- Bullerskador – långvarig exponering för starka ljud, i arbetet eller på fritiden
- Ärftlighet – vissa hörselnedsättningar går i släkten
- Sjukdomar och infektioner – till exempel öroninflammationer eller Menières sjukdom
- Ledningshinder – när ljudet hindras på vägen genom hörselgången eller mellanörat, till exempel av vaxpropp eller vätska
Hur vanligt är det?
Siffror i korthet
- Enligt en Novusundersökning beställd av HRF 2025 uppgav cirka 1,8 miljoner personer i Sverige att de har en hörselnedsättning – nästan hälften är under 65 år.
- Enligt WHO:s första World Report on Hearing (2021) beräknas 2,5 miljarder människor – 1 av 4 – leva med någon grad av hörselnedsättning år 2050, varav minst 700 miljoner kommer att behöva hörselrehabilitering.
När ska du söka vård?
Sök vård om du märker att du hör sämre, ofta ber andra upprepa sig, höjer volymen på TV:n eller har svårt att uppfatta samtal i miljöer med bakgrundsljud. Kontaktvägen till hörselvården varierar mellan regionerna. I vissa kan du boka tid direkt hos en audionommottagning, i andra behövs remiss eller egen vårdbegäran. Kontrollera vad som gäller i din region på 1177.
Att testa hörseln kan vara klokt om du har symtom, arbetar i bullriga miljöer eller har hörselnedsättning i släkten.
Vad händer sedan?
Vid en hörselundersökning mäts din hörsel och resultatet visas i ett audiogram. Utifrån det bedömer audionomen eller läkaren vilken typ av nedsättning du har och vilket stöd som kan hjälpa – till exempel hörapparat, hörselimplantat eller andra hjälpmedel.