Livssituationer

Råd till dig som arbetar i vård och omsorg

Många av dem du möter i vård och omsorg hör sämre – ibland utan att det syns eller ens är känt. Här får du konkreta råd om kommunikation, hjälp med hörapparater, tolk och ljudmiljö.

Kommunicera så att det går fram

Små förändringar i hur du pratar gör stor skillnad för den som hör sämre:

• Se på personen när du talar. Munrörelser och ansiktsuttryck är viktigt stöd – prata inte samtidigt som du tittar in i skärmen eller står bakom personen.
• Fånga uppmärksamheten först, till exempel med en lätt beröring eller genom att säga namnet.
• Tala tydligt och i lugn takt – men överdriv inte och skrik inte, det förvränger talet.
• Omformulera hellre än att upprepa samma mening högre.
• Skriv vid behov. Papper och penna eller en anteckning i mobilen löser ofta det som talet inte når fram med. Viktig information – tider, doser, instruktioner – bör ges i ett eller flera format som personen kan ta del av; skrift fungerar inte för alla.
• Kontrollera förståelsen med öppna frågor, till exempel genom att personen får återge informationen med egna ord (teach-back) – inte bara "hörde du?".

Hjälp med hörapparater i omsorgen

Många omsorgstagare klarar inte hörapparaterna själva. Som personal kan du generellt behöva hjälpa till att:

• sätta i och ta ur hörapparaterna – och se till att de faktiskt används dagtid
• ladda eller byta batterier
• rengöra apparater och byta filter/domer enligt instruktion
• kontakta hörselvården när något inte fungerar

En hörapparat som ligger i byrålådan gör ingen nytta. Rutiner för hörapparater bör vara en naturlig del av omsorgen, precis som glasögon och munvård. Hjälpen sker enligt verksamhetens lokala rutiner och ansvarsfördelning, med goda hygienrutiner och enligt tillverkarens bruksanvisning.

Uppmärksamma tecken på hörselnedsättning

Hörselnedsättning hos omsorgstagare kan misstas för förvirring, trötthet eller ovilja. Var uppmärksam på om personen:

• ofta svarar fel eller "hör fel" på frågor
• drar sig undan samtal och gemensamma aktiviteter
• vill ha TV:n på mycket hög volym
• verkar trött efter sociala sammanhang

Lyft misstanken med ansvarig sjuksköterska eller läkare så att hörseln kan undersökas. Ett hörseltest ersätter dock inte en medicinsk bedömning av kognitiva symtom, utan kan vara en pusselbit i utredningen – läs mer om orsaker till hörselnedsättning.

Tolk vid viktiga samtal

Vid vårdplanering, läkarbesök och andra viktiga samtal kan teckenspråkstolkning eller skrivtolkning behövas – anhöriga bör inte ersätta professionell tolk vid viktiga beslut som rör personens hälsa. Tolk bokas via regionens tolkcentral och vardagstolkning är kostnadsfri. Läs mer om tolktjänst.

Tänk på ljudmiljön

Vårdmiljöer är ofta hårda och bullriga: larm, vagnar, sorl och efterklang. Generellt hjälper det att:

• stänga dörren och sänka bakgrundsljud (TV, radio) vid samtal
• välja lugna rum för viktiga samtal
• dämpa efterklang med textilier och ljudabsorbenter där det går
• inte förlägga viktig information till stökiga situationer, som vid måltider

Ett gott bemötande av personer med hörselnedsättning kostar sällan något – det handlar mest om medvetenhet, tid och rätt rutiner.